Mer information
Ytterdörrar
Varför behöver man skydda en träprodukt?
Vi tillverkar våra produkter i huvudsak i massivträ. Trä är ett levande material som under hela sin livstid påverkas av sin omgivning och rådande klimat.
En träprodukt från Allmogesnickerier kommer alltså åldras och med tiden få en unik karaktär, patina och personlighet. Hur snabbt åldrandet sker beror på ett antal omständigheter och förutsättningar.
Det som påverkas kanske allra mest är själva trädelarna i sig, som av naturen alltid kommer anpassa sig till rådande klimat. Blir materialen fuktigare, sväller de. Blir de torrare, krymper de.
Trä som svällt, går i regel aldrig tillbaka till sin ursprungliga form och storlek till 100% igen. Därav kan produktens olika sammansatta delar gå isär något där de möts, efter att delarna torkat (se separat skötselanvisning för hantering).
Detta är en helt naturlig process och en del av charmen, precis som förr.
Vad kan man göra för att påverka?
Att skapa ett så jämnt och stabilt klimat som möjligt för produktens trädelar är av stor vikt och en mycket viktig förutsättning, om man vill att produkten inte skall åldras i förtid.
Det är framförallt några faktorer som helt eller delvis är särskilt avgörande för hur snabbt och hur mycket trä sväller och krymper:
• Utsatthet för fukt (direkt regn) och uttorkning (direkt sol)
• Färgskiktets diffusionsöppenhet (hur väl den ”andas”/håller tätt)
• Relativ luftfuktighet
Skyddet dörren har i form av färg och tak avgör alltså hur stor samt hur snabbt fuktvandringen kan ske.
Alla former av skydd från fuktinträngning har alltså betydelse, mer eller mindre, samtidigt är viss (lagom) långsam fuktvandring ändå nödvändig för träets välmående på sikt.
Varför färg inte kan vara helt diffusionstät.
Har man till exempel bristfälligt skydd från regn och sol, behöver man underhålla färgskiktet oftare
Har man däremot ett ordentligt yttre skydd, till exempel tak, behöver färgskikten ofta knappt underhållas alls av annat än estetiska skäl då endast luftens varierande fuktighet påverkar trädelarna.
Har man brister i färgskiktet (ex. sprickor och/eller skador) samt bristfälligt tak i kombination, har man banat väg för en mycket snabb fuktvandring och potentiellt ett onödigt snabbt åldrande.
Detta då diffusionsöppenheten påverkats negativt och tillåter trädelarna att ta in mer fukt än vad som är önskvärt samt att stora mängder fukt tillförs.
Färgen flagnar, är det verkligen normalt?
Fukt i trä vill alltid fördela sig jämnt i hela trädelen, den vandrar alltså för att jämna ut sig över hela massan.
Det vill säga, har man någonstans en ingång för fukt, har man med tiden inte en ökad fuktighet endast just där utan i hela trädelen.
När onormalt hög fuktighet tillåts uppehålla sig/vandra bakom färgskikt som fortfarande är intakta, kan det ”skjuta” ut färg och den kan släppa helt från underlaget (flagnar).
Detta då färg inte kan vara diffusionsöppen till den grad att den skulle klara den typen av fuktvandring från insidan.
Vårt trä har en förhållandevis stor mängd naturligt rötskydd i from av klåda och hartser.
Detta är väldigt bra för rötskyddet då mikroorganismer som orsakar röta i förlängningen inte har några möjligheter att frodas.
Vi väljer omsorgsfullt ut de ”fetaste” trädelarna till utsatta delar av produkterna av den anledningen.
Kåda och hartser ger träet en relativt fet yta, en fet yta som ibland kan resultera i att färg har svårt att greppa i underlaget.
Framförallt kan detta visa sig vid kvistar, som ofta har extra höga halter. I solens värme kan kåda till och med tränga fram ur färgen som prickar eller rent utav rinna.
Detta är inte att betrakta som ett fel på något vis, det är ett bevis på att träet är av hög kvalitet och kommer hålla länge.
Alternativa material
Vi kräver skyddande tak över våra ytterdörrar, för att garantierna skall gälla.
Detta har sin grund i att gemene man i dagens samhälle inte har samma ödmjukhet inför de utmaningar och krav på underhåll som beskrivits ovan.
En dörr har de flesta konsumenter helt andra krav på än man hade förr. Det är många delar på en dörr som måste fungera, men ändå vara rätt i stil.
Den skall isolera bra, fungera bra, täta ordentligt och samtidigt vara lika vacker som dörrar historiskt var.
Detta är en mycket svår kombination att uppnå, och för att du som kund skall vara så nöjd som möjligt, kräver vi skyddande tak.
Vet man med sig att man har ett bristfälligt skydd i form av tak eller i allmänhet utsatt läge rekommenderar vi att välja till Tricoya till er dörrs utvändiga speglar.
Det är ett mycket tåligt material som gör att själva spegelfyllningarna i dörren får en mycket god motståndskraft vad gäller att påverkas/skadas permanent av fukt.
Spegelfyllningarna är det som oftast och främst tar stryk av fukt och väder i en ytterdörr, även om även övriga delar såklart också kan ta stryk.
Solen är, som nämnt, också en viktig faktor som påverkar alla typer av färg negativt. Man kan förenklat säga att det torkar ur färgen och gör den ”skör” och inte lika följsam för rörelser.
Generellt ju mörkare kulör, desto större negativ påverkan av solen.
Det finns många olika glaslösningar till ytterdörrar, fönster och fönsterdörrar, glas som ger full insyn och med insynsskydd.
FloatglasModernt standarglas i dörrar och fönster kallas för floatglas efter tillverkningsmetoden och är det vanligast glaset i fönster och även vanligt i ytterdörrar Antikglas Äkta antikglas som är munblåst är väldigt svårt att få tag på och något som vi normalt inte handlar med, har ni själva tillgång till antikglas så kan vi vi leverera dörren oglasad. Kulturglas Energiglas |
 Glasning av dörr med äkta kittad spröjs |
IsolerglasBestår av två glasskivor som är hermetiskt tillslutna, till våra dörrar kan man välja att ha äkta kittad spröjs i det yttre glaset och låta det inre glaset bestå av ett isolerglas. Blyinfattatglas Insynskyddande glas Musselinglas Lamellglas
|
 Blyglas |
Nedan kommer det fler glasalternativ men som är ovanliga till dörrarLjudglas Solskyddsglas Säkerhetsglas Skyddsglas Brandglas Larmglas Vi lämnar 10 års garanti mot kondens mellan glasen på alla isolerrutor som monteras i våra fönster. |
 Pardörr med maskinantikt glas. |
Film om restoverglas och antikglas
Maskinantikt glas |
Glas råglas hamrat |
Råglas Cotswold |
Glas etsat |
Glas Musselin |
Handmålning med penselEn vacker ytterdörr tillverkad i genuin gammal stil behöver enligt oss få sin ytbehandling utförd på samma fina, hantverksmässiga sätt som den blivit tillverkad – för hand. Vi penselmålar därför alltid våra ytterdörrar, antingen med vattenbaserad färg eller linoljefärg. Oavsett vilken färgtyp ni väljer, får dörren vackra, regelbundna penseldrag som ger en än större skönhet, känsla och liv till dörren. Önskar ni olika kulör på dörrens in- och utsida kan vi självfallet ordna även det. Dekormålning i fris eller profil runt speglar, i foder eller andra dekorer går också att ordna. Ni kan själva välja vilken kulör eller vilka kulörer er dörr ska målas med, helt fritt från NCS-skalan. Det här med färger och nyanser kan dock vara svårt ibland, och väljer ni att få er ytterdörr målad av oss hjälper vi er gärna med tips och råd kring kulörer och koder.
Har ni vana och handlag och önskar måla er dörr på egen hand, kan vi självfallet även leverera dörren obehandlad eller grundmålad. Grundmålning för vattenbaserad färg ingår, men vi kan även grundmåla med linoljegrund åt dem som avser linoljemåla sin dörr. Här finner du pris på målning av enkeldörrar. |
 Mårten målar med linojefärg från Ottosson Färgmakeri AB |
Nedan följer fakta om linoljefärg från vår leverantör Ottosson Färgmakeri AB.
RåvarorAtt tillverka en produkt med hög kvalité kräver goda råvaror. Linoljan som vi använder är en kallpressad olja. Det betyder att linfröna pressas utan att först värmas upp. Den olja man då utvinner är en s.k. ”jungfruolja” som är den bästa då man inte får med så stor andel mättade fettsyror och andra föroreningar i form av slemämnen. Oljan från det lin som vi använder är odlat i södra Sverige. Områdena kring Östersjön och Baltikum har ett mycket bra klimat för linodling. Lin kan endast odlas i tempererade klimatzoner och Kanada är världens största producent. Linoljan som kommer ut vid pressningen kallas rå linolja. Den råa linoljan använder vi som spädning i grundfärger då vi önskar en extra impregnerande effekt. Vi använder den också som huvudingrediens vid vår tillverkning av konstnärsoljefärg. För att förbättra linoljans torkförmåga upphettar man den råa kallpressade linoljan tillsammans med någon procent metallsalt, ex. kobolt, mangan, som hjälper linoljan att oxidera bättre. Den kokta linoljan har en något högre viskositet än den råa, men har en extremt god inträngning och vidhäftningsförmåga till underlaget, jämfört med modernare bindemedel som akryl och alkyd. |
 Stefan grundmålar med linoljegrund. |
FärgpigmentValet av färgpigment är egentligen viktigare än valet av linolja för att uppnå goda resultat. Vi använder till 90 procent oorganiska färgpigment. De består av olika metallföreningar och har en uttalad kornstorlek. Dit hör t.ex. naturligt förekommande jordpigment, zinkvitt, titanvitt, järnoxidpigment m.m. Dessa pigment har den bästa ljusäktheten och man har lång erfarenhet för hur dessa pigment fungerar. När man väljer pigment är det viktigt att bedöma om pigmentet är ”opyntat” dvs. att det inte är utdrygat med billigare fyllnadspigment. Jag kan illustrera detta med att berätta, att i början av min verksamhet så köpte jag pigmentet ”grön umbra nr.30”. Detta pigment fanns i Riksantikvarieämbetets provsamling från 1984, och var därför påbjudet att använda. När vi tillverkade färg på detta pigment fick vi stora problem med lagring i burken. Färgpigmenten sjönk och man fick en hård torr klump i botten. Vid en granskning av pigmentet framkom att det var en mixad grön umbra som innehöll stora mängder billig tungspat som är ett fyllmedel, dvs. ett vitt pigment som vid blandning med linolja blir ofärgad och transparent och underordnar sig de kulörta pigmenten. En naturlig umbra är ett mjukt och lätt pigment som inte sjunker vid lagring. Vi använder idag en naturlig grön umbra nr.786 från italienska jordar. |
 Helfransk spegel med pärlromb och dekormålning i fris |
TillverkningHur tillverkar man linoljefärg? Ja, det beror på vilka pigment man använder och vilket ändamål man har för färgen. Linoljefärg är den färgtyp som tillåter den största variationen utan att det behöver bli fel. Kunskapen ligger i styrning och balans mellan linoljan, pigmentet, lösningsmedlet. Varje färgpigment har ett individuellt oljetal som styr mängden linolja i förhållande till pigmentet. En del pigment kräver mycket linolja i förhållande till sin vikt, andra kräver mindre för att ge en färgpasta med likvärdig viskositet. Denna färgpasta kan dessutom ha den egenheten att den vid en tids lagring förändrar sin viskositet av sig själv, och blir antingen tunnare eller tjockare. Egenskaperna på linoljan kan även variera från skörd till skörd, och det kan i sin tur påverka balansen linolja/pigment. I vår tillverkning av basfärger, dvs. när vi tillverkar en färg från ett kulört färgpigment och linolja, så väljer vi bearbetningsmetod utifrån pigmentets egenskaper. Vi förfogar över olika maskiner som mekaniskt bearbetar färgmassan så att den får bra egenskaper. Många jordpigment som guldocker är ganska grova, och kräver en justering av kornstorleken för att den ska fungera i linoljefärgen. Vi använder då ett valsverk som river ner storleken på pigmentet. Denna ”färgrivning” fördelar pigmentet/linolja från en tjock grov massa, till en slät och jämn produkt. Den är fortfarande för tjock att använda som målarfärg så vi tillsätter ytterligare linolja för att göra den strykbar. Vi tillsätter även till en aning torkmedel (sikativ) för att hjälpa färgen att bli dammtorr på c:a 1-2 dygn. När det gäller specialnyansering så blandar vi på fri hand och öga. En specialbeställning kan vara en gammal färgflaga eller någon annan förlaga som vi försöker kopiera med vår erfarenhet och kunskap. Förutom vår linoljefärg för byggnation så tillverkar vi en linoljefärg för konstmåleri. Färgen är ämnad att användas som traditionell konstnärsfärg, till dekorationsmåleri, ådring och marmorering, samt som brytfärg till våra husfärger. Färgen tillverkas på valsverk och fylls på tub. Färgen kan även spädas med lite kokt linolja och får då konsistens, egenskaper och användningsområde som våra övriga linoljefärger. Nedan hittar du baskunskper om linoljefärg, vad man bör tänka på, hur man handhar den och vad vissa utvalda fackuttryck betyder. Listan är ordnad i bokstavsordning. |
 . |
APPLICERINGLinoljefärg stryks alltid tunt. Färgen flyter inte ut utan måste fördrivas med pensel i ett jämt lager. Färgen kan även rollas tunt med en lackroller på släta ytor (ex. skivmtrl., metall, slät puts). ARBETSTEMPERATURFärgen innehåller inget vatten och tål frost. Grundstrykningar kan t.o.m. utföras i minusgrader men då måste underlaget vara torrt och färgen måste hållas rumsvarm. Bästa temperatur vid målning är 15-25 grader. Undvik målning i direkt solljus under varma sommardagar. BRANDRISK LINOLJEFÄRGTrasor indränkta med linolja kan självantända. Dränk trasan i vatten efter användning och släng den i en behållare med lock. MÅLNINGSEKONOMIJämför kvadratmeterpris med andra färgtyper, istället för literpris, och Du finner att linoljefärg är en billig färg. FÄRGGLANSFärgen har en hög glans efter tre strykningar, men mattas efter hand och får efter c:a 3-4 månader slutglans halvblank (glanstal 30-40). Ofta reagerar man vid målning inomhus på det höga glanstalet direkt efter slutstrykningen, men redan efter en vecka ser man att färgen börjar mattas. GULNINGLinolja gulnar i mörker och bleks av ljus. Det betyder att ingen gulning sker utomhus, obetydlig gulning inomhus i rum med dagsljus, stark gulning i rum utan dagsljus. Denna gulning är reversibel dvs. en yta som har gulnat i mörker och som sedan utsätts för ljus bleks tillbaka, och gulningen försvinner. INSLAGInslag blir det då linoljan sugs in i underlaget och färgkulören ser då mörkare ut. Vid ojämn insugning visar det sig som en flammighet matt/blankt, ljus/mörkt på ytan. För att ytan ska få ett jämt utseende krävs ett jämt sugande underlag. Ojämnt sugande underlag måste först göras till jämnt sugande före slutstrykning kan ske. Inslag kan också uppkomma vid kraftig daggbildning. Undvik målning fuktiga höstkvällar. LAGRINGLagring av linoljefärg kan ske hur länge som helst förutsatt att inget syre kommer i kontakt med färgen. Vill man lagra en bruten förpackning, täck färgytan med en plastpåse och slå på locket ordentligt så att ingen luft kommer in. Färgen lagras bäst svalt och tål frost. Under en längre lagringsperiod kan färgpigment sjunka mot botten. Rör därför upp färgen länge och väl vid ny användning. LÖSNINGSMEDEL/SPÄDNINGFärgen innehåller inget lösningsmedel förutom några undantag (se kulörproverna). I de fall spädning med lösningsmedel anges avser vi Balsamterpentin som består av 100% vegetabiliska terpener och är en destillerad barrträdskåda. Terpentin har en förmåga att transportera syre som förbättrar torkningen. Användare som har spätt färgen med mineraliska lösningsmedel som lacknafta och alifatnafta har också fått bra resultat. Vid målning inomhus är det viktigt att följa skyddsanvisningar för respektive lösningsmedel. I vissa fall kan man helt utesluta lösningsmedel (se tekniska anvisningar). MÖGEL/ALG ANGREPPMögel/alg angrepp på färgytan är ovanligt men kan förekomma utomhus. Ofta ser det ut som små svarta prickar (jordslag). Dessa sitter ytligt, och påverkar inte färgens funktion, utan är av estetisk karaktär. Om angreppet är kraftigt och besvärande tvättas det bort och en ny färgstrykning utförs. Orsakerna till angreppen kan exempelvis vara fukt, värme, redan angripet underlag eller överskott av linolja på ytan. Vi använder zinkoxid i alla våra linoljefärger. OXIDATION/TORKNINGOxidation/torkning sker när linolja kommer i kontakt med luftens syre. Ljus och värme påskyndar processen. Snabbast torkning sker utomhus under sommarhalvåret. Generellt torkar linoljefärg på 1-3 dygn. Sörj för god luftväxling=syreväxling vid målning inomhus. I en ouppvärmd mörk källare torkar färgen mycket långsamt. Kyla fördröjer oxidationen men finns det gott om syre och ljus så torkar färgen bra. Underlaget måste vara torrt med en fukt-halt under 15%. PIGMENTPigment som används består både av naturligt bildade s.k. jordpigment, och de av människan tillverkade s.k. syntetiska pigment. Kravet är att de ska vara ljus och luftäkta. Alla jordpigment uppfyller det kravet, men t.ex. ultramarinblått, som är ett syntetiskt pigment, är känsligt för syror i luften och kan vitna något utomhus. RENGÖRINGRengöring av händer och penslar sker skonsammast med såpa. Lösningsmedel kan också användas. RYNKBILDNINGRynkbildning på färgytan efter målning tyder på att färgen är för tjockt pålagd. Rynkbildning uppkommer ofta i profiler där för stora färgmängder lätt samlas. SCHELLACKSchellack är ett spritlösligt sekret från en asiatisk sköldlus. I målerisammanhang, (ofta kallad kvistlack), används den som isolering av kvistar och kådrika fläckar på trä inomhus före målning. Utförs inte schellackering kan kådan tränga igenom färgytan och ge missfärgningar i form av bruna fläckar. Schellack penslas relativt flödigt 1-2 ggr. och är övermålningsbar efter en halvtimme. Uppstår ändå kådgenomslag efter målning så går det att schellackera i efterhand på den målade ytan. UNDERLAGETUnderlaget som kan vara olika trämaterial, puts, gips eller metaller måste vara torra med en fukthalt under 15% och ha ett neutralt PH värde. Målning direkt på papper och textil är olämpligt då linoljans oxidation kan göra materialet skört. Isolera underlaget först med lim eller emulsionsfärg. Silikonbaserade och vaxade ytor kan inte målas. VIDHÄFTNINGLinolja har en fantastisk vidhäftning och fäster på i stort sett alla underlag. Vår erfarenhet är att färgen har god vidhäftning på andra färgtyper. Källa: |
. |
Gångjärn, lås & tryckeTill våra ytterdörrar ingår alltid standardgångjärn och en enklare låskista avsedd för antingen vred eller cylinder på insidan. Vi rekommenderar er dock att välja till ett komplett lås färdigt från oss, vilket vi självfallet även monterar åt er. Samtliga av våra låsalternativ levereras normalt med 3 nycklar och går även att få med så kallad lika låsning, vilket innebär att samma nycklar kan användas till flera olika dörrars lås. Exempelvis kan ni få lika låsning på er nya dörr som någon befintlig dörr i er fastighet. Här nedan presenterar vi våra vanligaste låsval. |
 Assa 2000-lås och trycke 6638 i brunsvart, här sett från utsidan. |
CylinderlåsEtt säkerhetsklassat, stilrent och praktiskt lås är Assa 2000/2002. På utsidan av dörren finns en cylinder och på insidan finns både en cylinder och ett vred. Vredet är spärrbart för ökad säkerhet, och detta lås är oftast det bästa valet för exempelvis bostäder. Låsbehören finns i förnicklat, mässing och brunsvart. En enklare form av cylinderlåsning kan antingen bestå av en oval cylinder utvändigt och endast ett vred invändigt, alternativt endast en rund cylinder på både in- och utsida. Dessa lösningar ger dock en lägre säkerhet och en mindre bekvämlighet, varför dessa typer generellt lämpar sig för enklare utrymmen. Låsbehören finns i förnicklat, mässing och brunsvart. |
 Assa 2002-lås med trycke 6638 i mässing, här sett från insidan. |
Gammaldags låsEtt tredje alternativ är vårt riktigt gammaldags tillhållarlås Fas40B7. Detta lås har till skillnad mot cylinderlås nyckeln under trycket, och låskistans synliga delar har raka hörn. Till denna låstyp kan vår vackra, svarta långskylt och nätta trycke i hamrat järn användas, eller separat nyckelskylt och trycke i exempelvis mässing eller förnicklat. |
 Assa 2000-lås med trycke Kultur, här sett från utsidan. |
Ytbehandling dörrlåsVåra låsalternativs behör går att få i olika ytbehandlingar såsom förnicklat, mässing eller brunsvart. |
 Trycke Kultur 5545, förnicklat eller obehandlad mässing. Detta trycke är tillverkat efter gammal förlaga från 1800-talets mitt. Historiskt förekom detta trycke i mässing från ungefär mitten av 1800-talet och en bit in på 1900-talet, medan det förnicklade utförandet började förekomma strax innan sekelskiftet 1900. |
Trycken (handtag)Det finns väldigt många trycken på marknaden av varierande kvalité och stil. Vi har valt ut några som gör sig väldigt bra till just våra dörrar, ni kan se bilder på dem till höger på denna sida. |
 Trycke 1918 mattborstad mässing. Trycket finns även som förnicklat och brunsvart. |
GångjärnVid normala bredder och höjder levereras våra ytterdörrar med tre gångjärn per dörrblad. Oavsett modell har gångjärnen alltid kraftig bakkantssäkring för hög säkerhet. Till höger på denna sida finner ni bilder och kort information om våra olika gångjärnsmodeller, scrolla nedåt.
Här finner du priser på lås, trycken och gångjärn till enkeldörrar. |
 Trycke och långskylt i järn, passande vårt gammaldags lås Fas40B7. Här sitter trycket ovanför nyckelhålet, till skillnad från cylinderlås där trycket sitter nedanför låscylindern. |
Gångjärn standard, galvade. Enkla, raka gångjärn ingår som standard. |
Allmogegångjärn. Gångjärn med vackert formad knopp, finns som brunsvarta eller galvade. |
Kulturgångjärn Nr1, galvade. Dessa gångjärn har konisk knopp, och ses mycket ofta på fönster och dörrar från åren 1870-1935. |
Kulturgångjärn Nr2, galvade. Dessa gångjärn med sirlig, vackert svarvad knopp förekom på fönster och dörrar runt åren 1880-1925. |
Innerdörrar
Låt ljuset komma inDimensionerna på båge och karm är en mycket viktig detalj gällande ljusinsläppet. De bör hållas så smäckra som möjligt för maximalt ljusinsläpp och vackra proportioner. Några millimeter här och där, gör ofta betydligt större skillnad än man först kan tro. |
 Proportioner är mycket viktigt för en vacker helhet |
KarmdjupVår fönsterkarm är tunn för extra ljusinsläpp, men samtidigt ovanligt djup, för att fylla upp mer av väggdjupet, djupa mittposter och lämna gott om plats för fönsterlås och vädringsbeslag med mera, även vid 2+1-konstruktion. |
 Gott om plats för fönsterlås |
Smal spröjsVi har kommit fram till att en 26 mm smal spröjs är det optimala. En smalare spröjs än så blir för vek och en bredare för klumpig. Viktigt är också att spröjsens djup är stort, då får man en vacker och rikt profilerad spröjs inifrån. Vår spröjs har ett djup på hela 32mm, detta är samma djup som ytterbågen, och profilen möter och går in i bågens profil perfekt– precis som det också var förr. Vår spröjs har alltid samma vackra djupa oavsett spröjsmodell. |
Spröjs med vacker profil |
|
|
|
|
|
|
|
Paneldörrar
Kort historik om paneldörrar
Dörren med enkel, stående panel är den äldsta formen av dörr, och på baksidan var den sammanfogad med tvärslåar. Dörren hade ofta smidda gångjärn som gick långt ut på dörrbladet, så kallade band- eller hakgångjärn, vilka för övrigt är den allra äldsta typen av gångjärn. Kärt barn har många namn, och förutom paneldörr kallas dörrtypen även för plankdörr eller bräddörr.
På 16- och 1700 talet var det vanligt med paneldörrar som hade profilerad panel i olika mönster, exempelvis var fiskbenspanel vanligt. På 1800 talet blev det vanligt att dörrarna fick en enkel liggande panel, och ovan dörren sattes gärna överljus. Mot slutet av 1800-talet började även dörrar för uthus att få pärlspontpanel.
Våra paneldörrar
Paneldörren har gått från att vara en enkel bräddörr till en vacker och genuin ytterdörr. Våra paneldörrar har en kraftig och stark konstruktion med en total tjocklek om minst 73 mm, vilket innebär att dörren är både vridstyv och har bra isolering. Dörren är tung och gedigen, och får därmed en härlig känsla när man öppnar och stänger.
Paneltyper
Våra paneldörrar går att få med två olika paneltyper. Den ena är en enkel, spontad panel med en bredd om 113 eller 150mm, den andra är en vackert profilerad paneltyp med en bredd om ca 160mm.
Insidan av våra paneldörrar
Insidan av en paneldörr är som standard helt slät, men eftersom man ser insidan av sin dörr minst lika ofta som utsidan, har vi ett par olika lösningar för att även få en vacker insida. Ett alternativ är att ha panel även på dörrens insida, ett annat att ha speglar. På vår bildsida för paneldörrar visar vi exempel på båda alternativen, ni finner länk direkt till bildsidan längre ned på denna sida.
Glasöppningar i paneldörrar
Det går att få många varianter av glasöppningar även i våra paneldörrar, i princip finns samma möjligheter som till våra spegeldörrar, dock gör sig vissa glasöppningar bättre till just paneldörrar än andra. Hör av er med era önskemål och tankar, så tar vi gärna fram ett förslag åt er.
Insidan av våra paneldörrar
Insidan av en paneldörr är som standard helt slät, men eftersom man ser insidan av sin dörr minst lika ofta som utsidan, har vi ett par olika lösningar för att även få en vacker insida. Ett alternativ är att ha panel även på dörrens insida, ett annat att ha speglar. På vår bildsida för paneldörrar visar vi exempel på båda alternativen, ni finner länk direkt till bildsidan längre ned på denna sida.
Fönster
Låt ljuset komma inDimensionerna på båge och karm är en mycket viktig detalj gällande ljusinsläppet. De bör hållas så smäckra som möjligt för maximalt ljusinsläpp och vackra proportioner. Några millimeter här och där, gör ofta betydligt större skillnad än man först kan tro. |
Proportioner är mycket viktigt för en vacker helhet |
KarmdjupVår fönsterkarm är tunn för extra ljusinsläpp, men samtidigt ovanligt djup, för att fylla upp mer av väggdjupet, djupa mittposter och lämna gott om plats för fönsterlås och vädringsbeslag med mera, även vid 2+1-konstruktion. |
Gott om plats för fönsterlås |
Smal spröjsVi har kommit fram till att en 26 mm smal spröjs är det optimala. En smalare spröjs än så blir för vek och en bredare för klumpig. Viktigt är också att spröjsens djup är stort, då får man en vacker och rikt profilerad spröjs inifrån. Vår spröjs har ett djup på hela 32mm, detta är samma djup som ytterbågen, och profilen möter och går in i bågens profil perfekt– precis som det också var förr. Vår spröjs har alltid samma vackra djupa oavsett spröjsmodell. |
Spröjs med vacker profil |
|
|
|
|
|
|
|
Fönstrets historia
Hur fönster utvecklas
Blyspröjs förstärkt med stormjärn
De första fönstren var enbart gluggar i väggen som stängdes med en lucka. Nästa steg i utvecklingen var att gluggen täcktes med ett pergament (djurhud som skrapats så att det blivit tunt o genomskinligt) och därefter kom glaset. Från början var fönsterglas mycket dyrbart och förekom endast i finare hem och i kyrkor. Fönsterglas har använts sen sena medeltiden.
Fönster på 1600-tal
Finare hus hade stora öppningar för fönster. Fönstret bestod för det mesta av 4 bågar i en karm som hade både mittpost och tvärpost, bågarna var oftast lika stora. Fönsterglasen var små och fästes med blyspröjsar som förstärktes med kvistar av rönn och senare även med järn.
Fönsterbeslag
Fönsterlucka
Fönstren var fasta och kunde inte öppnas, de fästes direkt i väggen.
Fönsterfoder
För att dölja karmens möte med väggen har trähus alltid haft foder runt fönstren, dessa hade en slät och hyvlad yta avsedd att målas med oljefärg.
Fönsterglas
Småspröjsat fönster med en glasindelning som var vanligt under 1700-talet
Glas var grönt, brunt eller grått.
Fönster 1700-tal
Fönstren
På 1700-talet kom träspröjsen att ersätta spröjs av bly, spröjs av trä var ett starkare och stabilare sätt att förankra glaset. Fönstren fick profiler på karmar, poster och spröjs, glasen blev allt större. Det blir vanligt att tvärposten flyttas upp så att de övre bågarna blir mindre i förhållande till de nedre. Var fönstren mindre tog man oftast bort övre luften så att fönstret endast bestod av två luft.
Fönsterbeslag
Småspröjsat fönster med munblåst glas och hörnjärn av 1700-talstyp
Under 1700-talet förekom beslag endast i de finaste och dyraste husen, för övrigt fönstren igenspikade och husen hade endast något fönster som var öppningsbart. Igenspikade fönster var fanns kvar till i början på 1900-talet. De beslag som förekom var vackert formgivna och dekorativa, de målades i samma färg som fönstret.
Fönsterfoder
Fodren var breda och hade profilhyvlade ytterkanter, innerkanten var dock utan profil. Fodren var hopsatta med tappar till en lös ram som fästes runt fönstret.
Fönsterglas
Fortfarande var glaset grönfärgat men utvecklingen gick mot allt klarare och mindre färgat glas. Glaset är blåsigt och rinnande med varierande tjocklek.
Fönster med indelning som var vanlig under 1880-talet
Fönster 1800-tal
Fönstren
Fönster bestående av två bågar med två liggande spröjs så att varje båge fick tre rutor per luft blev vanliga under första delen av 1800-talet, även fönster med en spröjs och två rutor per luft var vanligt förekommande. Det är även under den här tiden som separata innenfönster kommer. Det är lösa bågar som har samma spröjsning som ytterbågen och som sattes upp under vinterhalvåret, detta medförde en stor förbättring i inomhusklimatet och många fönster kompletterades med dessa bågar.
Senare delen av 1800-talet hade tekniken gått framåt och man kunde tillverka bågar som inte behövde någon spröjs. Spröjs har därefter blivit ett sätt att profilera och få vackra fönsterlösningar. Fönster från den här tiden hade ofta fyra utåtgående bågar i samma karm med mittpost och tvärpost som korsas en bit ovanför mitten.
Fönsterbeslag
Fönster med tidig 1800-talsindelning, två spröjs och tre rutor i varje fönsterbåge
Fönsterbeslagen var smidda och fästes, fram till slutet på 1800-talet, i bågen med smidd spik. Bågarna hade hörnjärn, hörnjärnet samt gångjärnets övre del var i allmänhet tillverkade i ett enda stycke. Från mitten av 1800-talet så börjar man att stansa ut hörnbeslag ur plåt.
Fönsterfoder
Foder blev vanligen helt släta under 1800-talets första del, från 1850 blir profilerade foder återigen vanliga.
Fönsterglas
Glaset var ännu svagt grönfärgat, glaset har blivit mer jämntjockt men rinningar är fortfarande vanligt förekommande. Ofärgat glas blir vanligt från 1800-talets mitt, blåsorna har försvunnit och ojämnheterna har minskat. Man kunde tillverka allt större glas och vid slutet av 1800-talet kunde man göra fönsterglas som var upp till ett par meter i storlek.
Fönster 1900-tal
Burspråk med jugendfönster
Sekelskiftet innebar att spröjsen börjades användas som ett sätt för arkitekten att utrycka sig och att sätta sin stil på husen. Karakteristiskt för fönster från jugendtiden (1900-1910) är att de övre bågarna har småspröjsade fönster. Från 1910 talet görs bågarna kopplade och inåtgående och det är vanligt att både de övre- och undre bågarna har småspröjsade glas. Från 1920-talet är bågarna avdelade med två liggande spröjs så att varje båge har tre glasrutor. Bågarna är kopplade och är utåtgående med mittpost eller öppnas inåt utan mittpost (mötesbågar) Från 1930-talet börjar man att standardtillverka fönster och snickerierna görs enklare ofta utan någon som helst profilering. Fönstren består vanligast av två- eller treluftsfönster utan spröjsning.
Fönsterbeslag
Vid introduktion av kopplade fönster så kom koppelhaken för att hålla samman ytterbågen med innerbågen. Eftersom det blev vanligt med inåtgående fönster så blev espagnolettstången vanligt förekommande. Stängningsbeslaget bestod ända in på 1900-talet av en hasp och en stjärthake som slogs in i karmen.
Fönsterglas
Det var i stort sett samma teknik att blåsa fönsterglas från 1600–talet ända fram till 1913. Det var först från 1933 som fönsterglas i stort sett helt utgjordes av maskintillverkat glas.
Fönster och husets arkitektur
Fönsters utformning och dess placering betyder otroligt mycket för husets karaktär och har förändrats efter hur byggnadsstilarna har skiftat.
Espanjolettstång
Man måste vara försiktig när man byter fönster i äldre hus, det är lätt att förstöra husets utseende. Att montera fönster från en annan tidsepok kan förändra och förstöra husets karaktär.
Dagens energikrav har medfört att olika typer av 3-glasfönster har blivit populära. Dessa fönster är tunga och har kraftiga bågar och en stil som inte passar i gamla hus.
Källa: Stockholms läns museum
Fönstergångjärn av 1700-talstyp
Fönstergångjärn av 1800-talstyp
Salningar & Fönsterbänkar
Låt ljuset komma inDimensionerna på båge och karm är en mycket viktig detalj gällande ljusinsläppet. De bör hållas så smäckra som möjligt för maximalt ljusinsläpp och vackra proportioner. Några millimeter här och där, gör ofta betydligt större skillnad än man först kan tro. |
Proportioner är mycket viktigt för en vacker helhet |
KarmdjupVår fönsterkarm är tunn för extra ljusinsläpp, men samtidigt ovanligt djup, för att fylla upp mer av väggdjupet, djupa mittposter och lämna gott om plats för fönsterlås och vädringsbeslag med mera, även vid 2+1-konstruktion. |
Gott om plats för fönsterlås |
Smal spröjsVi har kommit fram till att en 26 mm smal spröjs är det optimala. En smalare spröjs än så blir för vek och en bredare för klumpig. Viktigt är också att spröjsens djup är stort, då får man en vacker och rikt profilerad spröjs inifrån. Vår spröjs har ett djup på hela 32mm, detta är samma djup som ytterbågen, och profilen möter och går in i bågens profil perfekt– precis som det också var förr. Vår spröjs har alltid samma vackra djupa oavsett spröjsmodell. |
Spröjs med vacker profil |
|
|
|
|
|
|
|
Foder, sockel, fönsterkrön
Låt ljuset komma inDimensionerna på båge och karm är en mycket viktig detalj gällande ljusinsläppet. De bör hållas så smäckra som möjligt för maximalt ljusinsläpp och vackra proportioner. Några millimeter här och där, gör ofta betydligt större skillnad än man först kan tro. |
Proportioner är mycket viktigt för en vacker helhet |
KarmdjupVår fönsterkarm är tunn för extra ljusinsläpp, men samtidigt ovanligt djup, för att fylla upp mer av väggdjupet, djupa mittposter och lämna gott om plats för fönsterlås och vädringsbeslag med mera, även vid 2+1-konstruktion. |
Gott om plats för fönsterlås |
Smal spröjsVi har kommit fram till att en 26 mm smal spröjs är det optimala. En smalare spröjs än så blir för vek och en bredare för klumpig. Viktigt är också att spröjsens djup är stort, då får man en vacker och rikt profilerad spröjs inifrån. Vår spröjs har ett djup på hela 32mm, detta är samma djup som ytterbågen, och profilen möter och går in i bågens profil perfekt– precis som det också var förr. Vår spröjs har alltid samma vackra djupa oavsett spröjsmodell. |
Spröjs med vacker profil |
|
|
|
|
|
|
|
Underhåll
Skötselråd
Fönster och dörrar med glasöppning
Glasöppningar levereras oputsade bland annat på grund av att kittet först behöver härda ca 3-5 dagar efter avgång från oss. Kittet vi använder är ett mycket högkvalitativt kitt med lång hållbarhet och extremt god vidhäftning. På grund av den höga vidhäftningen används bland annat en diskmedelsblandning när man kittar, för att undvika att kittet fastnar på olämpliga ställen. Ibland händer det att det blir små rester av kitt kvar på glaset. Dessa kan enkelt tas bort mekaniskt med hjälp av till exempel ett rakblad vid första putsningen. Tänk dock på att vara extra försiktig på glasytor som är belagda med energibeläggning som kan repas av metall (se din faktura/order eller kontakta oss vid osäkerhet så hjälper vi dig)
OBS! Det är viktigt att rester av diskmedel tvättas bort innan fönstren monteras. Starkt solljus kan medföra att glasen blir mycket svåra att rengöra ordentligt.
Det är också viktigt att diskmedelsrester tvättas bort ifrån kittet i de fall man avser måla det.
För putsning mellan glas på Ytterdörr, se separat beskrivning.
Obehandlade och grundmålade fönster och dörrar
Obehandlade och grundmålade fönster och dörrar skall spacklas vid behov, slipas och färdigbehandlas innan de monteras. Till vår standardgrundfärg rekommenderar vi vattenbaserad färg. Ett annat bra alternativ vid obehandlade fönster är linoljefärg. För bästa resultat, måla produkterna inom en månad från leverans och använd färg av hög kvalitet. Kom ihåg att alla sidor ska målas, även över- och undersidor, samt spröjs och inuti glasöppningar. Ytterdörrars invändiga glaskassett skruvas ur innan målning och målas separat, detta för att säkerställa det invändiga glaset kan plockas ur vid senare putsning mellan glasen. Glaskassetten skruvas tillbaka då färgen fått torka ordentligt.
Tätningslister monteras efter målning. Tätningslist ingår ej till obehandlade eller grundmålade fönster och fönsterdörrar, men medföljer alltid till ytterdörrar oavsett behandling.
Tätningslister på obehandlade och grundmålade ytterdörrar
Tätningslisten som ska sitta i mötet mellan dörrbladen är inte monterad från fabrik på ej färdigbehandlade dörrar, detta då den är självhäftande och dörren ska vara helt färdigbehandlad innan tätningslisterna monteras.
Övriga tätningslister är monterade från oss för att ni ska se hur de ska monteras.
Samtliga tätningslister ska tas bort innan slutbehandling och därefter monteras dit igen. Listerna sitter i ett spår och är därför lätta att ta ur och sätta dit igen.
Den självhäftande vertikala listen i mötet skall överlappa vågräta tätningslisten som sitter i karm och tröskel, se bild.
Färdigmålade produkter
Vi målar våra produkter med halvblank vattenburen akrylatfärg eller med linoljefärg, om inte annat har beställts.
Underhåll av målade fönster och dörrar
Kontrollera varje vår och höst att färgskiktet är intakt. Vid skada på färgskiktet skall bättringsmålning ske omgående. Var extra noggrann runt fyllningar, speglar och i skarvarna mellan olika trädelar. Rörelser i trämaterial är helt naturligt, och för att minimera rörelser är det avgörande att det skyd- dande ytskiktet är intakt. Vid sprickbildning är det viktigt att omgående täta dessa för att uppnå fullgott skydd. Det är också viktigt att fönster och dörrar hålls rena från smuts och fukt. Rengöring av alla målade och omålade ytor är av stor vikt, då smuts binder fukt. Var extra noga med särskilt utsatta områden såsom nedre delar på båge, dörrblad och karm, samt vid skarvar och profiler.
Dörrar i ek
Grundoljade i fabrik om inte färdigbehandling beställts. Det är viktigt med underhåll varje vår och höst för att be- hålla en skyddande yta. Vid oljade dörrar skall helst samma olja användas hela tiden.
Handmålning med penselEn vacker ytterdörr tillverkad i genuin gammal stil behöver enligt oss få sin ytbehandling utförd på samma fina, hantverksmässiga sätt som den blivit tillverkad – för hand. Vi penselmålar därför alltid våra ytterdörrar, antingen med vattenbaserad färg eller linoljefärg. Oavsett vilken färgtyp ni väljer, får dörren vackra, regelbundna penseldrag som ger en än större skönhet, känsla och liv till dörren. Önskar ni olika kulör på dörrens in- och utsida kan vi självfallet ordna även det. Dekormålning i fris eller profil runt speglar, i foder eller andra dekorer går också att ordna. Ni kan själva välja vilken kulör eller vilka kulörer er dörr ska målas med, helt fritt från NCS-skalan. Det här med färger och nyanser kan dock vara svårt ibland, och väljer ni att få er ytterdörr målad av oss hjälper vi er gärna med tips och råd kring kulörer och koder.
Har ni vana och handlag och önskar måla er dörr på egen hand, kan vi självfallet även leverera dörren obehandlad eller grundmålad. Grundmålning för vattenbaserad färg ingår, men vi kan även grundmåla med linoljegrund åt dem som avser linoljemåla sin dörr. Här finner du pris på målning av enkeldörrar. |
Mårten målar med linojefärg från Ottosson Färgmakeri AB |
Nedan följer fakta om linoljefärg från vår leverantör Ottosson Färgmakeri AB.
RåvarorAtt tillverka en produkt med hög kvalité kräver goda råvaror. Linoljan som vi använder är en kallpressad olja. Det betyder att linfröna pressas utan att först värmas upp. Den olja man då utvinner är en s.k. ”jungfruolja” som är den bästa då man inte får med så stor andel mättade fettsyror och andra föroreningar i form av slemämnen. Oljan från det lin som vi använder är odlat i södra Sverige. Områdena kring Östersjön och Baltikum har ett mycket bra klimat för linodling. Lin kan endast odlas i tempererade klimatzoner och Kanada är världens största producent. Linoljan som kommer ut vid pressningen kallas rå linolja. Den råa linoljan använder vi som spädning i grundfärger då vi önskar en extra impregnerande effekt. Vi använder den också som huvudingrediens vid vår tillverkning av konstnärsoljefärg. För att förbättra linoljans torkförmåga upphettar man den råa kallpressade linoljan tillsammans med någon procent metallsalt, ex. kobolt, mangan, som hjälper linoljan att oxidera bättre. Den kokta linoljan har en något högre viskositet än den råa, men har en extremt god inträngning och vidhäftningsförmåga till underlaget, jämfört med modernare bindemedel som akryl och alkyd. |
Stefan grundmålar med linoljegrund. |
FärgpigmentValet av färgpigment är egentligen viktigare än valet av linolja för att uppnå goda resultat. Vi använder till 90 procent oorganiska färgpigment. De består av olika metallföreningar och har en uttalad kornstorlek. Dit hör t.ex. naturligt förekommande jordpigment, zinkvitt, titanvitt, järnoxidpigment m.m. Dessa pigment har den bästa ljusäktheten och man har lång erfarenhet för hur dessa pigment fungerar. När man väljer pigment är det viktigt att bedöma om pigmentet är ”opyntat” dvs. att det inte är utdrygat med billigare fyllnadspigment. Jag kan illustrera detta med att berätta, att i början av min verksamhet så köpte jag pigmentet ”grön umbra nr.30”. Detta pigment fanns i Riksantikvarieämbetets provsamling från 1984, och var därför påbjudet att använda. När vi tillverkade färg på detta pigment fick vi stora problem med lagring i burken. Färgpigmenten sjönk och man fick en hård torr klump i botten. Vid en granskning av pigmentet framkom att det var en mixad grön umbra som innehöll stora mängder billig tungspat som är ett fyllmedel, dvs. ett vitt pigment som vid blandning med linolja blir ofärgad och transparent och underordnar sig de kulörta pigmenten. En naturlig umbra är ett mjukt och lätt pigment som inte sjunker vid lagring. Vi använder idag en naturlig grön umbra nr.786 från italienska jordar. |
Helfransk spegel med pärlromb och dekormålning i fris |
TillverkningHur tillverkar man linoljefärg? Ja, det beror på vilka pigment man använder och vilket ändamål man har för färgen. Linoljefärg är den färgtyp som tillåter den största variationen utan att det behöver bli fel. Kunskapen ligger i styrning och balans mellan linoljan, pigmentet, lösningsmedlet. Varje färgpigment har ett individuellt oljetal som styr mängden linolja i förhållande till pigmentet. En del pigment kräver mycket linolja i förhållande till sin vikt, andra kräver mindre för att ge en färgpasta med likvärdig viskositet. Denna färgpasta kan dessutom ha den egenheten att den vid en tids lagring förändrar sin viskositet av sig själv, och blir antingen tunnare eller tjockare. Egenskaperna på linoljan kan även variera från skörd till skörd, och det kan i sin tur påverka balansen linolja/pigment. I vår tillverkning av basfärger, dvs. när vi tillverkar en färg från ett kulört färgpigment och linolja, så väljer vi bearbetningsmetod utifrån pigmentets egenskaper. Vi förfogar över olika maskiner som mekaniskt bearbetar färgmassan så att den får bra egenskaper. Många jordpigment som guldocker är ganska grova, och kräver en justering av kornstorleken för att den ska fungera i linoljefärgen. Vi använder då ett valsverk som river ner storleken på pigmentet. Denna ”färgrivning” fördelar pigmentet/linolja från en tjock grov massa, till en slät och jämn produkt. Den är fortfarande för tjock att använda som målarfärg så vi tillsätter ytterligare linolja för att göra den strykbar. Vi tillsätter även till en aning torkmedel (sikativ) för att hjälpa färgen att bli dammtorr på c:a 1-2 dygn. När det gäller specialnyansering så blandar vi på fri hand och öga. En specialbeställning kan vara en gammal färgflaga eller någon annan förlaga som vi försöker kopiera med vår erfarenhet och kunskap. Förutom vår linoljefärg för byggnation så tillverkar vi en linoljefärg för konstmåleri. Färgen är ämnad att användas som traditionell konstnärsfärg, till dekorationsmåleri, ådring och marmorering, samt som brytfärg till våra husfärger. Färgen tillverkas på valsverk och fylls på tub. Färgen kan även spädas med lite kokt linolja och får då konsistens, egenskaper och användningsområde som våra övriga linoljefärger. Nedan hittar du baskunskper om linoljefärg, vad man bör tänka på, hur man handhar den och vad vissa utvalda fackuttryck betyder. Listan är ordnad i bokstavsordning. |
. |
APPLICERINGLinoljefärg stryks alltid tunt. Färgen flyter inte ut utan måste fördrivas med pensel i ett jämt lager. Färgen kan även rollas tunt med en lackroller på släta ytor (ex. skivmtrl., metall, slät puts). ARBETSTEMPERATURFärgen innehåller inget vatten och tål frost. Grundstrykningar kan t.o.m. utföras i minusgrader men då måste underlaget vara torrt och färgen måste hållas rumsvarm. Bästa temperatur vid målning är 15-25 grader. Undvik målning i direkt solljus under varma sommardagar. BRANDRISK LINOLJEFÄRGTrasor indränkta med linolja kan självantända. Dränk trasan i vatten efter användning och släng den i en behållare med lock. MÅLNINGSEKONOMIJämför kvadratmeterpris med andra färgtyper, istället för literpris, och Du finner att linoljefärg är en billig färg. FÄRGGLANSFärgen har en hög glans efter tre strykningar, men mattas efter hand och får efter c:a 3-4 månader slutglans halvblank (glanstal 30-40). Ofta reagerar man vid målning inomhus på det höga glanstalet direkt efter slutstrykningen, men redan efter en vecka ser man att färgen börjar mattas. GULNINGLinolja gulnar i mörker och bleks av ljus. Det betyder att ingen gulning sker utomhus, obetydlig gulning inomhus i rum med dagsljus, stark gulning i rum utan dagsljus. Denna gulning är reversibel dvs. en yta som har gulnat i mörker och som sedan utsätts för ljus bleks tillbaka, och gulningen försvinner. INSLAGInslag blir det då linoljan sugs in i underlaget och färgkulören ser då mörkare ut. Vid ojämn insugning visar det sig som en flammighet matt/blankt, ljus/mörkt på ytan. För att ytan ska få ett jämt utseende krävs ett jämt sugande underlag. Ojämnt sugande underlag måste först göras till jämnt sugande före slutstrykning kan ske. Inslag kan också uppkomma vid kraftig daggbildning. Undvik målning fuktiga höstkvällar. LAGRINGLagring av linoljefärg kan ske hur länge som helst förutsatt att inget syre kommer i kontakt med färgen. Vill man lagra en bruten förpackning, täck färgytan med en plastpåse och slå på locket ordentligt så att ingen luft kommer in. Färgen lagras bäst svalt och tål frost. Under en längre lagringsperiod kan färgpigment sjunka mot botten. Rör därför upp färgen länge och väl vid ny användning. LÖSNINGSMEDEL/SPÄDNINGFärgen innehåller inget lösningsmedel förutom några undantag (se kulörproverna). I de fall spädning med lösningsmedel anges avser vi Balsamterpentin som består av 100% vegetabiliska terpener och är en destillerad barrträdskåda. Terpentin har en förmåga att transportera syre som förbättrar torkningen. Användare som har spätt färgen med mineraliska lösningsmedel som lacknafta och alifatnafta har också fått bra resultat. Vid målning inomhus är det viktigt att följa skyddsanvisningar för respektive lösningsmedel. I vissa fall kan man helt utesluta lösningsmedel (se tekniska anvisningar). MÖGEL/ALG ANGREPPMögel/alg angrepp på färgytan är ovanligt men kan förekomma utomhus. Ofta ser det ut som små svarta prickar (jordslag). Dessa sitter ytligt, och påverkar inte färgens funktion, utan är av estetisk karaktär. Om angreppet är kraftigt och besvärande tvättas det bort och en ny färgstrykning utförs. Orsakerna till angreppen kan exempelvis vara fukt, värme, redan angripet underlag eller överskott av linolja på ytan. Vi använder zinkoxid i alla våra linoljefärger. OXIDATION/TORKNINGOxidation/torkning sker när linolja kommer i kontakt med luftens syre. Ljus och värme påskyndar processen. Snabbast torkning sker utomhus under sommarhalvåret. Generellt torkar linoljefärg på 1-3 dygn. Sörj för god luftväxling=syreväxling vid målning inomhus. I en ouppvärmd mörk källare torkar färgen mycket långsamt. Kyla fördröjer oxidationen men finns det gott om syre och ljus så torkar färgen bra. Underlaget måste vara torrt med en fukt-halt under 15%. PIGMENTPigment som används består både av naturligt bildade s.k. jordpigment, och de av människan tillverkade s.k. syntetiska pigment. Kravet är att de ska vara ljus och luftäkta. Alla jordpigment uppfyller det kravet, men t.ex. ultramarinblått, som är ett syntetiskt pigment, är känsligt för syror i luften och kan vitna något utomhus. RENGÖRINGRengöring av händer och penslar sker skonsammast med såpa. Lösningsmedel kan också användas. RYNKBILDNINGRynkbildning på färgytan efter målning tyder på att färgen är för tjockt pålagd. Rynkbildning uppkommer ofta i profiler där för stora färgmängder lätt samlas. SCHELLACKSchellack är ett spritlösligt sekret från en asiatisk sköldlus. I målerisammanhang, (ofta kallad kvistlack), används den som isolering av kvistar och kådrika fläckar på trä inomhus före målning. Utförs inte schellackering kan kådan tränga igenom färgytan och ge missfärgningar i form av bruna fläckar. Schellack penslas relativt flödigt 1-2 ggr. och är övermålningsbar efter en halvtimme. Uppstår ändå kådgenomslag efter målning så går det att schellackera i efterhand på den målade ytan. UNDERLAGETUnderlaget som kan vara olika trämaterial, puts, gips eller metaller måste vara torra med en fukthalt under 15% och ha ett neutralt PH värde. Målning direkt på papper och textil är olämpligt då linoljans oxidation kan göra materialet skört. Isolera underlaget först med lim eller emulsionsfärg. Silikonbaserade och vaxade ytor kan inte målas. VIDHÄFTNINGLinolja har en fantastisk vidhäftning och fäster på i stort sett alla underlag. Vår erfarenhet är att färgen har god vidhäftning på andra färgtyper. Källa: |
. |
Garantier
Skötselråd
Fönster och dörrar med glasöppning
Glasöppningar levereras oputsade bland annat på grund av att kittet först behöver härda ca 3-5 dagar efter avgång från oss. Kittet vi använder är ett mycket högkvalitativt kitt med lång hållbarhet och extremt god vidhäftning. På grund av den höga vidhäftningen används bland annat en diskmedelsblandning när man kittar, för att undvika att kittet fastnar på olämpliga ställen. Ibland händer det att det blir små rester av kitt kvar på glaset. Dessa kan enkelt tas bort mekaniskt med hjälp av till exempel ett rakblad vid första putsningen. Tänk dock på att vara extra försiktig på glasytor som är belagda med energibeläggning som kan repas av metall (se din faktura/order eller kontakta oss vid osäkerhet så hjälper vi dig)
OBS! Det är viktigt att rester av diskmedel tvättas bort innan fönstren monteras. Starkt solljus kan medföra att glasen blir mycket svåra att rengöra ordentligt.
Det är också viktigt att diskmedelsrester tvättas bort ifrån kittet i de fall man avser måla det.
För putsning mellan glas på Ytterdörr, se separat beskrivning.
Obehandlade och grundmålade fönster och dörrar
Obehandlade och grundmålade fönster och dörrar skall spacklas vid behov, slipas och färdigbehandlas innan de monteras. Till vår standardgrundfärg rekommenderar vi vattenbaserad färg. Ett annat bra alternativ vid obehandlade fönster är linoljefärg. För bästa resultat, måla produkterna inom en månad från leverans och använd färg av hög kvalitet. Kom ihåg att alla sidor ska målas, även över- och undersidor, samt spröjs och inuti glasöppningar. Ytterdörrars invändiga glaskassett skruvas ur innan målning och målas separat, detta för att säkerställa det invändiga glaset kan plockas ur vid senare putsning mellan glasen. Glaskassetten skruvas tillbaka då färgen fått torka ordentligt.
Tätningslister monteras efter målning. Tätningslist ingår ej till obehandlade eller grundmålade fönster och fönsterdörrar, men medföljer alltid till ytterdörrar oavsett behandling.
Tätningslister på obehandlade och grundmålade ytterdörrar
Tätningslisten som ska sitta i mötet mellan dörrbladen är inte monterad från fabrik på ej färdigbehandlade dörrar, detta då den är självhäftande och dörren ska vara helt färdigbehandlad innan tätningslisterna monteras.
Övriga tätningslister är monterade från oss för att ni ska se hur de ska monteras.
Samtliga tätningslister ska tas bort innan slutbehandling och därefter monteras dit igen. Listerna sitter i ett spår och är därför lätta att ta ur och sätta dit igen.
Den självhäftande vertikala listen i mötet skall överlappa vågräta tätningslisten som sitter i karm och tröskel, se bild.
Färdigmålade produkter
Vi målar våra produkter med halvblank vattenburen akrylatfärg eller med linoljefärg, om inte annat har beställts.
Underhåll av målade fönster och dörrar
Kontrollera varje vår och höst att färgskiktet är intakt. Vid skada på färgskiktet skall bättringsmålning ske omgående. Var extra noggrann runt fyllningar, speglar och i skarvarna mellan olika trädelar. Rörelser i trämaterial är helt naturligt, och för att minimera rörelser är det avgörande att det skyd- dande ytskiktet är intakt. Vid sprickbildning är det viktigt att omgående täta dessa för att uppnå fullgott skydd. Det är också viktigt att fönster och dörrar hålls rena från smuts och fukt. Rengöring av alla målade och omålade ytor är av stor vikt, då smuts binder fukt. Var extra noga med särskilt utsatta områden såsom nedre delar på båge, dörrblad och karm, samt vid skarvar och profiler.
Dörrar i ek
Grundoljade i fabrik om inte färdigbehandling beställts. Det är viktigt med underhåll varje vår och höst för att be- hålla en skyddande yta. Vid oljade dörrar skall helst samma olja användas hela tiden.
Garanti:
Garantier fönster & fönsterdörrar
Garanti gällande utförande av träarbete, funktion och beslagning, två år från leveransdagen.
Garanti mot kondens i isolerglas, 10 år från leveransdagen.
Materialgaranti på kittet, 10 år från leveransdagen.
Garantier dörrar
Garanti gällande utförande av träarbete, funktion och beslagning, två år från leveransdagen.
Formgaranti på dörrblad mot mer än 2 mm buktighet per meter, 10 år från leveransdagen.
Garanti mot kondens i isolerruta, 10 år från leveransdagen.
Materialgaranti på kittet, 10 år från leveransdagen.
Ytterdörrar skall ha ett skyddande tak.
Allmänna garantikrav
Mörka färgkulörer absorberar betydligt mer av solvärme än ljusa kulörer, och blir därför mycket
varmare. Fönster och dörrar kan bli så varma att de tar skada av värmen. Vi lämnar därför ingen
garanti på fönster och dörrar målade i NCS S7000 eller högre.
Garantier gäller lagning eller ersättningsprodukter. Allmogesnickerier AB avgör åtgärd.
Allmogesnickerier står inte för kringkostnader gällande hantverkare, lyftanordningar,
byggnadsställningar etc. som är nödvändiga för reparation eller utbyte av produkt. Ej heller kostnader
föranledda av larminstallationer, cylindrar, trycken, dörrstängare, extralås, foder och övriga tillbehör.
Garantin gäller inte vid egen ytbehandling av produkterna.
Garantin gäller endast då dörrar och fönster är fackmässigt monterade enligt våra föreskrifter.
Garantin gäller inte för fel som uppkommit till följd av felaktig lagring, montering, vårdslöshet eller
bristande underhåll. Vid lagring skall produkterna förvaras på ett väl ventilerat utrymme under tak. Av
kund reklamerad produkt, som inte är korrekt behandlad, monterad eller hanterad, förbehåller vi oss
rätten att debitera kostnader för besiktning.
Trä är ett levande material. Förändring och rörelse i trä påverkar ibland ytbehandling, till exempel
sprickor och mindre kvistgulningar och kan inte uteslutas. Om detta inträffar så anses det ej vara ett
produktfel. Se separat skötselanvisning.